SilverMagpies blogg

Day 07 – Most underrated book

Sjunde dagen – den mest underskattade boken.

Jag har väl inte direkt koll på vad som är populärt och inte där ute i världen, jag läser det jag vill läsa oberoende av vad andra tycker och tänker och vad som syns och hörs i media. Skulle dock tro att exempelvis hästböcker hamnar rätt långt ner på skalan över läsvärda böcker. De brukar oftast klassas som flickböcker (och förlorar därmed konstigt nog en chans till en högre ställning) och är något man läser som barn och eventuellt tonåring. Jag läste själv just hästböcker när jag var yngre, men inte särskilt ofta idag.

En favoritminiserie var böckerna om Mimmi och Pysen av Marie-Louise Rudolfsson. Och visst, kanske inte särskilt många killar läser dem (eller finns det någon?) men ärligt talat förstår jag inte riktigt varför. Själv läste jag som barn och tonåring minst lika många så kallade pojkböcker som flickböcker. Det var Bröderna Hardy (favoriterna var Bröderna Hardy och Mysteriet med Klockfodralet samt Mysteriet med djävulsfiguren), Vi fem och ett flertal andra mysterieböcker som från början tillhört mina brorsor eller min styvpappa när han var yngre. Ja, De tre musketörerna och så vidare… Om jag hade lust ändrade jag bara karaktärernas kön, så att jag kunde låtsas att det var jag som var med i äventyren, det hade jag inga problem med. Kan pojkar inte göra detsamma med så kallade flickböcker? Tycker bara det vore lite synd om det är så, för så himla många bra böcker som pojkar i så fall missar! Om inte annat kan det väl ses som en forskning i hur tjejer fungerar (med detta inte sagt att vi faktiskt fungerar så som beskrivs i litteraturen, jag själv till exempel kan sällan eller aldrig sättas i ett typiskt tjej-fack; jag pratade aldrig kärlek som ung, jag sminkade mig inte, avskydde fnitter och hatar än idag både skor och shopping). Men hästar, det är ju ändå ett djur som kräver både beslutsamhet och ibland ren råstyrka för att kunna hantera, de väger ändå ett halvt ton! Såna tjejer borde inte kunna gå att bossa med hur som helst och själva ridkonsten som så har i många hundra år varit mansdominerat.

Ingen särskild bok denna dag tydligen. Den Svarta hingsten av Walter Farley vet jag annars passar både pojkar och flickor, men nog borde det finnas många fler böcker där ute om hästar som det vore roligt om fler pojkar läste. 🙂

Day 06 – A book that makes you sad

Sjätte dagen – en bok som gör mig ledsen.

Känslig som jag är blir jag ledsen vid något tillfälle i nästan alla böcker jag läser, men jag väljer inte självmant sorgesamma böcker. Böcker är för mig ett sätt att fly från verkligheten några timmar, och även om jag uppskattar att de är något så när verklighetstrogna (för att verka trovärdiga) vill jag inte läsa om tragik, vill jag må dåligt läser jag nyheterna!

Men det finns en särskild berättelse som jag första gången kom i kontakt med som barn, det i en tecknad film. Denna har jag sedan sett som otecknad film ett flertal gånger och slutligen kom jag mig för att läsa denna sorgesamma, vackra och på något sätt ändå hoppfulla bok.

Jag tänker på Black Beauty av Anna Sewell som publicerades år 1877. Detta är inte en barnbok, utan Anna Sewell skrev den som protest mot den hårda behandlingen av hästar (droskhästar i synnerhet) och den har bidragit till många goda förändringar inom hästhållningen, exempelvis att stuptygel i England förbjöds. Boken är skriven ur den vackra hästen Black Beautys perspektiv, och läsaren får följa hans liv från ett sorglöst föl till hårt arbetande droskhäst som får uppleva många svåra motgångar och lite kärlek. Hans tro på att det finns kärleksfulla människor som kan ge honom ett bättre liv är det som håller honom uppe.

Läsaren blir upplyst om många grymma handlingar gentemot hästar, men också andra djur som hundar talas det om, som människan på den tiden fann naturligt och sällan eller aldrig reflekterade över. Jag gråter många bittra tårar när jag läser den här boken, men den har verkligen lyckats med att öppna ögonen på folk och är än idag en klassiker som jag tycker att alla som arbetar med eller dagligen har djur i närheten av sig, borde läsa.

Day 05 – A book that makes you happy

Femte dagen – en bok som gör mig glad.

Ärligt talat Studsmamman av Ylva Liljeholm!

Det är en barnbok som jag och min lillasyster fick av vår mormor för flera år sedan. Jag var lite äldre, kanske 10 år redan, men jag minns att jag fick läsa den för systern min väldigt ofta. Det gjorde inte mig nåt, för från första uppslaget skrattade vi båda två så hysteriskt att tårarna sprutade! Mamma läste den också och skrattade nästan lika mycket, så jag vet att den funkar för vuxna också. Men boken blev kvar hos systern min så jag har inte läst den på flera år. Ändå dök denna boktitel helt självklart upp i huvudet när jag läste dagens fråga. Att skratta så att tårarna sprutar och det nästan är omöjligt att läsa vidare för att man vrider sig i skrattkramper, det är enligt mig resultatet av en väldigt bra bok! Det jag minns bäst är när Studsmamman blev så förvånad att hon tappade hakan och sedan satte tillbaka den snett så hon inte kunde prata ordentligt på ett tag. 😂 Kan nog tänka mig att detta skulle bli en bok för mig att plocka upp när jag är sjuk. Då den är lättläst och simpel men samtidigt rolig känns det som ett bra alternativ när man inte riktigt orkar med tyngre läsning men ändå behöver försvinna från verkligheten ett tag. Har däremot märkt att den är väldigt svår att få tag i numera, det blir knappt några sökträffar förutom bibliotekssidor när jag googlar på titeln och några bilder på omslaget hittar jag inga alls. Mejlade min kära syster och hon tog då bild på boken, så jag har något att visa upp för er! Tack till henne, alltså. 🙂

Handlingen då? Kan skriva upp baksidestexten som systern min också skickade med så snällt:

Piff!, poff!, hörs det plötsligt i Stora Parken och Gubben med rocken dyker upp från ingenstans. Han breder ut sin väldiga rutiga rock, och på insidan är den som en filmduk. Han visar underbara filmer från Russinlandet. Där finns hur mycket godis och leksaker som helst, men det är bara barn som får titta på filmerna. Alla barnen bara längtar till Russinlandet. Om de kliver in i mannens rock försvinner de iväg dit. Piff!, poff!, så är de borta. Kvar står Studsmamman, arg som ett bi. Studsmamman är ingen vanlig mamma. Hon har svart, yvigt hår och randiga kläder och ser ut som om hon rymt från en cirkus. Och hon studsar när hon går. En lagom galen historia med mycket spänning och massor av humor.

Day 04 – Favorite book of your favorite series

Fjärde dagen – favoritboken i favoritserien.

Det här var svårt. Valet stod främst mellan Döden ligger lågt, Eric och Mort. Tillslut kom jag fram till att min favoritbok i serien om Skivvärlden av Terry Pratchett nog är Mort. Det var ett tag sen jag läste den, men det jag minns är just humorn, intrigerna och det fullständigt vansinniga och otänkbara som lyckas hända!

Den här boken handlar om tonåringen Mort som lyckas få arbete som lärling hos Döden. Det visar sig snart att Mort inte är lämpad att slussa själar bort från världen, då han blir förälskad i prinsessan Keli som ska lönnmördas. Mort dödar lönnmördaren istället vilket Ödet inte tänker tillåta. Verkligheten fortsätter i den uttänkta banan och pressar långsamt prinsessan ut ur tillvaron. Frågan är om Mort kan rädda henne?

Jag tyckte den här boken var så hejdlöst rolig, men nog är det svårt att låta den vara nr 1 då böckerna jag nämnde här ovan är minst lika hysteriska!

Day 03 – Your favorite series

Tredje dagen – min favoritserie.

Jag följer sällan serier då jag lätt tröttnar. Jag vill gärna se slutet på tunneln och serier tenderar att bara bygga på med fler böcker så att de aldrig tycks ta slut det blir jag bara så trött på!

Men jag gillar Terry Pratchetts böcker om Skivvärlden, läser dem nog aldrig i rätt ordning och har inte läst alla, men jag brukar skratta gott åt hans äventyr som inte heller behöver läsas i kronologisk ordning. Alla, så vitt jag vet, förutom de två första av Pratchetts böcker om Skivvärlden är fristående, även om många karaktärer kommer igen i flera av dem. Särskilt mycket gillar jag de böcker som handlar om den värdelösa trollkarlen Rensvind och hans vandrande väska Bagaget. 😄

Den första bok jag läste var nog Trollkarlens stav redan i yngre tonåren, och sen har jag bara fortsatt läsa de böcker jag snubblat över på biblioteket eller i diverse bokklubbar jag varit med i. Detta är böcker som lockar fram ohejdade skrattattacker hos mig, jag fullkomligt älskar dem! Kan dock säga redan här att de böcker som handlar om de Små Blå Männen bör läsas på engelska, för deras lite speciella dialekter funkar helt enkelt inte i en översättning. Tycker jag då. 😉

Day 02 – A book that you’ve read more than 3 times

Andra dagen – en bok jag läst mer än tre gånger.

Jag har många böcker jag läst mer än tre gånger! Som barn och tonåring läste jag betydligt mer än som vuxen och hittade jag en favoritbok kunde jag läsa den om och om igen i det oändliga.

En sådan bok är till exempel Saknad – Jennie 3 år av Caroline B. Cooney som jag första gången läste som tolvåring. Den har blivit väldigt sliten, ryggen har börjat lossna och det finns mystiska fläckar i den lite överallt (troligen choklad). För nåt år sedan köpte jag den här boken på originalspråket, den heter då The Face on the Milk Carton, och som vuxen passar den engelska versionen mig bättre, den känns på något vis mer seriös.

Boken handlar om femtonåriga Janie som en dag ser en bild på en mjölkkartong som föreställer henne själv som treåring. Det blir starten på en prövande tid då hon försöker ta reda på om hon är kidnappad trots att hennes föräldrar är världens underbaraste. Boken fokuserar mycket på den psykiska aspekten, med ångest och ätstörningar blandat med den vardagliga glädjen, familjelivet, kompisar och kärlek. Jag blev känslomässigt väldigt gripen av storyn och älskar huvudkaraktären med sitt flygande, röda hår och sin livsglädje, samtidigt som hon inte är perfekt utan tvärtom visar upp ett väldigt omoget beteende av och till. Det är svårt att veta hur man ska handla när man är tonåring, och inte riktigt barn längre, men inte heller vuxen.

Day 01 – Best book you read last year

Första dagen – bästa boken jag läste förra året.

Bästa boken jag läste förra året, 2011, var ett år som innehöll väldigt många bra böcker, så det är svårt att välja bara en 😉. Två böcker som berörde mig särskilt var 1) Sagan om enhörningen (The Last Unicorn) av Peter S. Beagle. Den var poetisk och vacker, vemodig och välskriven. Den finns även som tecknad film, som jag tycker har lyckats fånga kärnan i boken väldigt bra.

Bok nr 2) var Sanningens svärd del 1: Sökaren (Wizard’s First Rule) av Terry Goodkind. Den grep verkligen tag i mig på ett sätt jag inte alls hade väntat mig! Innan jag läste boken hade jag sett nästan alla avsnitt av Tv-serien med samma namn (som kanske inte är världens mest välgjorda serie, men klart sevärd), som jag hade börjat titta på av just den anledningen att jag sedan åratal tillbaka kände till böckerna men inte hade lyckats motivera mig att läsa dem. Tänkte att Tv-serien kunde väcka mitt intresse. Det var samma slags igenkännliga humor i boken som i TV-serien (om än i mindre skala) och samma slags hot, ondska och monster (om än långt mer komplicerat). Mörken Rahl (låter bättre på engelska, Darken Rahl) är nog den läskigaste skurk jag har stött på i böckernas värld, och jag hade fysiskt ont i magen under de kapitel som behandlade honom och hans hejdukar. Samtidigt har jag sällan skrattat så gott åt humorn, som var fint invävd i berättelsen och tycktes helt naturlig, eller varit så nära till tårarna när sorgliga händelser drabbat karaktärerna. Terry Goodkind har lyckats göra allt detta fantastiska, hemska, gripande och grymma till något mycket trovärdigt (skrämmande nog).

30 days of books

Tänkte beta av den här listan en gång för alla nu! Påbörjade den förra året men gjorde aldrig klart utmaningen, och jag vill gärna avsluta det jag påbörjat. Dessutom tycker jag just denna utmaning ger en bra bild av hur jag (och andra bloggare) ser på böcker och läsning ur ett mer personligt perspektiv. 🙂