www.vaala.se

Hösten så här långt

Passar på att blogga lite när jag ändå inte fått ordning på vad jag ska göra idag. Sitter hemma med sjuk son. Han har hostat i mer än en vecka, börjar känna mig orolig, i vanliga fall insjuknar han ordentligt ett par dagar och sen blir han frisk, så här utdraget brukar det inte vara. Jag tänkte att han hade legat och tjyvspelat på paddan igår när jag inte fick honom ur sängen idag, när jag äntligen fick iväg honom till toaletten började han gråta och snora. Jaha, då missas en skoldag igen då. Tycker jag inte om. Försöker få till barnvakt imorgon åtminstone så jag inte missar föreläsningen. Men idag är det lektion i Kommunikation och jag missade den förra veckan också! Som Aspie känns de lektionerna lite extra viktiga. Även om alla lektioner är lika viktiga, såklart, men att lära mig allt som har med sociala regler att göra känns dumt att missa.

Jag tycker i alla fall att det går bra med pluggandet. Har varit ute på LIA (Lärande i Arbete) ett par veckor, från och med nästa vecka blir det ett par veckor till. Det är verkligen kul! Jag har känt att jag lite grann kommit ikapp vissa grejer där ute, de här små tekniska detaljerna som jag inte riktigt fattat i klassrummet. Det är svårt att plugga till proven, learning by doing är lättare, att lära mig saker utantill är inte något jag är bra på. Jag vill liksom dubbelkolla allt hela tiden, så att det blir ordning och reda och perfekt. Och det kan jag oftast göra; kolla med andra i klassen, googla, slå upp i böcker. Under ett prov ska allt bara sitta där inne i huvudet. Det var lättare när jag var yngre, jag tycker att jag har fått sämre minne. Kanske har med järnbristen att göra? Eller så är det som mamma sade, att jag har fler och helt andra saker att hålla i huvudet samtidigt numera. När jag var yngre hade jag bara mig själv att tänka på, nu har jag barn och han är krävande. Mycket.

Men jag ska klara det här! Bara jag får G i ämnena, så att jag får en examen och därmed kan söka jobb, that’s fine with me. För jag vet nu att jag kommer klara arbetsuppgifterna och målet är att få ett jobb så att jag får normal lön och slipper leva på socialbidrag och riskera att bli sjukpensionär innan jag fyllt 40. Jag börjar till och med tro på att jag kan klara heltidsjobb, och det var otänkbart för bara ett år sedan. Men om det inte fungerar, så har jag denna lilla text i min utredning att ta stöd från:

I framtida arbete är det viktigt att arbetet anpassas utifrån hennes funktionsnedsättningar.

Nedanför detta har psykologen tagit upp det viktigaste, som att jag ska ha förutsägbarhet och framförhållning, tydliga instruktioner, stöd och uppföljning i arbetet, att det är viktigt att jag ska få arbeta på mitt sätt i en lugn miljö i mitt eget tempo och utan större krav på sociala kontakter. Och sist men inte minst:

Det är också viktigt att tänka på och ta hänsyn till att mental trötthet är vanligt förekommande för personer med diagnos inom autismspektrumområdet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fem + 9 =