www.vaala.se

Månadens bok – september 2020

Den här månaden blev lite fattig vad gäller läsandet. Ny termin kommit igång, med allt vad det innebär, jag har inte riktigt landat än känner jag. Men jag har fått lite ny ordning på bokhyllorna nu och börjar komma in i rutinerna med att balansera arbete och fritid samt skola för sonen (han blir bara större och större, började 6:an nu!).

En bok ska jag dock skriva lite kort om även denna månad och den här gången blir det en bok jag fick av syrran i födelsedagspresent, Star Wars Art: Concept.

Inte mycket text utan mest bilder, vilket ju var vad jag var ute efter. Förord skrivet av Joe Johnston och introduktion av Doug Chiang. Inte jättemycket konst från de tidigare filmerna, men en hel del som inte nått de färdiga filmerna/serierna (vilket var kul att se) och också mycket från spelvärlden (som jag inte är särskilt bekant med). Tycker det är fantastiskt så duktiga och kreativa människor kan vara, när det är något de är väldigt intresserade och inspirerade av!

The most exciting thing about the concept-art phase was the notion that anything was possible.

Joe Johnson, p. 6

Titel: Star Wars Art: Concept
Författare: Joe Johnson/Doug Chiang
Förlag: Abrams
ISBN: 9781419708626

Så jag skaffade Disney+

Fast jag sade för några månader sedan att jag inte tänkte göra det. Men så kunde jag inte låta bli, för jag ville ju se The Mandalorian till exempel och jag råkar tycka om Disney (förutom det där otecknade dubbade Disney Channel-skräpet som jag råkade se för några år sedan när jag hade den kanalen, mitt ansiktsuttryck var ungefär detta: 🤨)

Klart godkänt och värt pengarna!

Star Wars-dagen!

4 maj, May 4th, May the Force be with you!

Också måndag, så jag drog på mig min star wars-tröja, ett par ljussvärdsörhängen jag gjort själv och ett halsband och cyklade iväg till jobbet.

Får se vilken helg i maj det faktiskt blir filmmaraton. Sista filmen släpptes på dvd idag och finns således inte i min ägo än, Disney+ har jag inte heller (och har inte tänkt skaffa) och ett maraton där en film i serien fattas (som ändå existerar) går ju inte, anser jag. Nästa helg är sonen hos sin pappa och han vill ju också vara med.

Men jag började dagen med en mugg gott té i min favoritmugg och har haft denna speciella dag i mina tankar hela dagen!

För den förvirrade…

… så ser ordningen ut så här i Star Wars-universumet (canon):

Jag har kikat runt på olika tidslinjer (både i bild och text) ute på nätet och kände med ens att jag ville knåpa ihop en egen. Blev en enkel variant med tillägg av årtalen för när filmerna/serierna släpptes. Filmtrilogierna under linjen och fristående filmer och serier ovan linjen. 😄

Jag har självt inte sett The Mandalorian eller Star Wars Resistance än, men det ska väl bli av snart nog!

Månadens bok – oktober 2019

William Shakespeare’s Star Wars av Ian Doescher blev favoriten den här månaden! Star Wars skriven på vers, jambisk pentameter närmare bestämt, på samma sätt som en pjäs av Shakespeare, fungerade förvånansvärt väl. Det var väldigt kul läsning, lagom nördigt, och Star Wars kändes som gjort för ett sådant format! Gillade de svartvita illustrationerna också, där karaktärerna hade drag av klädmodet på gamle Williams tid 😉

Ser fram emot att läsa resten av serien på det här sättet!

Titel: William Shakespeare’s Star Wars
Författare: Ian Doescher
Förlag: Quirk Books
ISBN: 9781594746376

Nu närmar det sig…

Sista trailern ute och jag tycker det ser riktigt lovande ut! Varit ett fan av Star Wars sedan jag var 11 år, då jag såg OT-trilogin på VHS, 1997-versionen. Alltid känts spännande att följa de nya filmerna som började komma 1999 och framåt men nu börjar det närma sig slutet på den resan. Ja, det kommer väl förmodligen annat runt ikring, som Rogue One och Solo och nu den kommande The Mandalorian, och vi har väl inte sett det sista av tecknade versioner (jag hoppas verkligen på tecknarstilen i kortfilmerna som Youtube-kanalen Star Wars Kids har bjudit på det senaste året, att de gör det till någon långfilm), men själva trilogierna ska i alla fall vara över nu.

Jag har tyckt om alla åtta filmer hittills. Ja, det finns lite detaljer i dem alla som jag inte riktigt kommer överens med, men det beror väl mångt och mycket på min egen fantasi som knåpat ihop egna storys om vad som hände/ska hända mellan varje film, men det är också därför jag undvikit internetforum som diskuterat filmerna och vad som bör hända eller vad som borde ha hänt egentligen (enligt andras tycke då).

Jag är medveten om söndertrasandet av nyaste trilogin men jag förstår inte riktigt vad det beror på. Mest kanske på själva internet, att det är så lätt att göra sin röst hörd nuförtiden. Hur hade det gått för OT-trilogin på 70- och 80-talet om Youtube, Twitter och otaliga forum funnits i samma utsträckning? Det känns liksom lite som att de flesta filmer blir dömda innan de ens kommit ut, inte bara Star Wars. Det är synd tycker jag, att döma på förhand och låta sig svepas med av andras åsikter istället för att bilda sig en egen (vilket de flesta människor tror att de gör).

Jag tillät mig att titta på trailern i alla fall, struntade i att läsa kommentarerna och tänker inte läsa om eller kolla på någonting mer förrän efter jag har sett filmen och låtit min första känsla av den bli etablerad inombords.

Fel och brister finns i stort sett i alla filmer och alla är vi olika och vill ha saker och ting på vårt eget sätt. Men istället för att ösa hat omkring oss kan vi väl bara acceptera att den här gången var filmen inget för mig, så jag fortsätter titta på de jag faktiskt tycker om istället 🥰

För mig handlar Star Wars mycket om de underliggande budskapen, inte det som ligger på ytan för alla att se. Jag gillar mytologin, den uråldriga kampen mellan gott och ont som går igen i sagor och berättelser sedan urminnes tider, förflyttat ut i rymden. Det som möjligen skulle kunna bli en besvikelse för mig nu, är alltså om min teori om livets balans mellan ljus och mörker skulle förbises med fokus på action, de där vågskålarna, den gråa vägen, som jag har funderat på sedan the Last Jedi, haha 😛 Men mer om det vid ett senare tillfälle!

May the Force be with You!

Star Wars och Youtube

De gånger jag har lust att titta på Star Wars prequels men inte riktigt har tid eller ork att sitta de timmarna, då kollar jag bara på den här videon. I Love It! ❤️ Snyggt hopklippt och bra låt (Hurricane med 30 Seconds To Mars)!

För övrigt känns YouTube inte som en så rolig plats för ett Star Wars-fan numera, särskilt inte om man scrollar igenom kommentarerna (vilket jag försöker undvika men så är jag ju nyfiken också). Själv hatar jag inget med filmerna men jag har en del blandade känslor. För det mesta känner jag dock att det är alla fans som sabbar min glädje, mer än filmskaparna. Jag förstår kritiken men riktigt så illa tycker jag inte det är. Det är som när prequels-trilogin kom och alla klagade över att det var för olikt Star Wars, att det inte kändes som Star Wars. När nya trilogin nu snart är klar, har plötsligt många gjort en helomvändning och det är inga större fel på prequels längre, för det nya är ju för likt original-trilogin istället! Kan folk inte vara nöjda?!

Okej, jag kan tycka att det blir lite för mycket. När det gäller all film numera, inte bara Star Wars. Allt måste bli film idag och filmer ska gärna överdrivas, mycket CGI och storslagna strider och explosioner. Det känns inte så äkta i längden. Det är bara wow-faktor för hela slanten! Vad gäller film så är den bästa på 2000-talet Sagan om Ringen-trilogin och jag tvivlar starkt på att någon kommer lyckas slå dem inom en snar framtid. Ringen är ett mästerverk! Den slår till och med Star Wars på många sätt (vilket jag motvilligt måste medge för jag är ett inbitet Star Wars-fan och av principskäl är dessa filmer mina favoriter för all evig tid). Men, stort MEN, jag har fortfarande inte sett en enda Star Wars-film som inte känns som Star Wars! Där förstår jag verkligen inte vad folk pratar om. Klart att de brister ibland i storyn, men känslan, från musiken till komedin och alla äventyr och den gåtfulla Kraften, det är Star Wars. Från första till sista filmen. Romantikdelarna har jag aldrig varit förtjust i, inte i original-trilogin, inte i prequel-trilogin och inte i den nya heller. Vill jag ha romantik tittar jag på eller läser Sailor Moon. Vad det är för skillnad på scenerna med Han Solo och Leia vs Anakin och Padmé vs Finn och Rose (eller Rey??) fattar jag inte, de är nästan lika (i brist på bra svenskt ord) awkward allihop i mitt rätt så oromantiska tycke. Men faktiskt stör jag mig allra minst på repliken ”I don’t like sand”, fattar inte vad det är folk hänger upp sig på där 😕 Alla som är kära säger korkade saker, skillnaden mellan film och verklighet är att i verkligheten får de flesta inte veta vilka dumheter man säger och gör när man försöker flörta och vara cool, samtidigt som man vill dela med sig av sina innersta hemligheter utan att verka sårbar.

Nya trilogin tycker jag är skoj och bra gjord, bra skådespelarinsatser och vi fick se Leia använda Kraften 😊 Jag gillade inte kasinodelen direkt, tyckte den var tråkig, men jag förstår vad den vill säga. Det är Finns resa, för att han ska få en känsla för rätt och fel och varför han ska stanna i motståndsrörelsen inte bara för Reys skull utan för sin egen och galaxens skull. Av alla karaktärer här tycker jag bäst om Finn, han är den som känns mest förankrad i verkligheten. Men jag tycker bra om Rey också och jag har svårt att se vad det är folk ogillar med henne. Hon är för stark? Men de säger det ju rent ut i filmen (”Darkness rises and light to meet it”)! Balansen i Kraften måste upprätthållas, det mörka och det ljusa måste vara lika starkt för att balans ska råda, som en våg. Kraften bestämmer styrkan (dåligt ord, kommer inte på något bättre) inte personen den finns inom. Nej, suck, det känns självklart i mitt huvud men jag kan inte förklara på ett vettigt sätt.

Jag har sett klipp som handlar både om varför nya trilogin ”suger” och varför den är bäst och jag kan se vad det är som gör många upprörda men jag kan inte själv känna den upprördheten. Det som är bra överväger och jag kan inte hitta bättre ord än CinemaWins som beskriver The Last Jedi bättre än vad jag någonsin kan göra, kolla in den videon med öppet sinne är min rekommendation 🙂

Om jag skulle vara upprörd över något (bara för att) så är väl det att filmskaparna tycks ha dåligt med idéer nuförtiden. Det är aldrig något nytt. Antingen gör de om gamla filmer eller gör filmer av varenda bok de kan hitta (inte fel i sig förstås, till exempel är Netflix nya version av Anne på Grönkulla helt underbar!). Tycker de gott kan lugna ner sig lite och fokusera på en bra story. Som Sagan om Ringen (Hobbit var jag inte förtjust i, förutom första delen, vilket var synd för jag tyckte Martin Freeman var en perfekt Bilbo)!

Bokinköp!

Nu har jag kostat på mig ett par vackra böcker igen! The Jedi Path och Book of Sith – så vackra och helt nödvändiga för min samling! Velat ha dem länge, nu lät jag viljan ta överhanden och beställde dem, kom i en fin box 🙂. Jag var så lycklig när jag packade upp dem att jag stod och dansade och hoppade som en småtjej! Love it!!